English
Vi har bytt namn och heter nu Meliva vårdcentral Ekeby. Besök vår nya hemsida här.
Även vårt BVC har nytt namn och hemsida: Barnens Meliva BVC Ekeby.
Stress
Känner du dig stressad? Vi hjälper dig!
Vad är stress?
I vanligt språkbruk används ordet stress både när vi pratar om själva upplevelsen av stress, såväl som det som orsakar upplevelsen av densamma. Vi kan säga ”den här uppgiften gör mig så stressad”, och då menar vi ju både att uppgiften kräver något av oss som inte är helt lätt att hantera, såväl som en viss sorts upplevelse. Det första kallar man i stressforskningen för ”stressor” (det som stressar), och det andra för ”stressymtom” (kroppsliga förnimmelser, känslor och tankar).
När vi pratar om att en situation är stressande, uppfattas den som utmanande eller möjligtvis hotande på något vis. Ofta förekommande stressorer för oss nutida människor är kravet på att hinna med en uppgift innan en viss tidpunkt, att få (eller vara rädd för att få) kritik för en prestation, att jämföra oss med andra och tycka att vi är sämre, att det finns så många möjligheter i livet (eller en upplevelse av för få möjligheter), eller att flera påfrestande händelser sker under kort tid. Det handlar på något sätt om en fysisk och/eller psykisk påfrestning.
En sorts stressor som är särskilt värd att nämna är de möjligheter till ständig stimulans som den tekniska utvecklingen gett oss, i form av mobiltelefoner, surfplattor, datorer, dygnet runt-tv, etc. Distraktionen och informationsrikedomen är en särskild utmaning för våra hjärnor. Lättillgängligheten är en risk i sig själv, eftersom det alltid finns något vi kan titta på, läsa om, förströ oss med. Även om detta något kan upplevas intressant och kul, finns risken att det leder till att vi åsidosätter annat som är viktigt, som sömn, träning, att vårda våra relationer, och att äta hyfsat balanserad kost.
Det finns stora individuella skillnader i vad som upplevs som stressande, och hur stressande situationer hanteras, liksom könsskillnader. Kvinnor upplever i högre grad än män en negativ stress som är kopplad till hemmet och familjen, medan män framför allt upplever negativ stress kopplad till jobbet.
Du kan kontakta oss för att boka individuellt besök via videobesök eller besök på vårdcentralen.
010-6405100eller på 1177.se
Stressgrupp
Lär dig strategier för att hantera din stress. Detta är en kurs för dig som upplever stress som begränsar dig i vardagen och påverkar ditt mående. Vi lär oss mer om stress och undersöker strategier för att hantera detta utifrån KBT.
Ett naturligt reaktionsmönster
Stressreaktionen (eller med vetenskapliga termer fight and flight-reaktionen) består av en mängd fysiologiska och mentala processer, och är i grunden en mobilisering av resurser som krävs för att hantera utmanande situationer. På en nivå är det vår fysiska överlevnad det handlar om. Fight and flight-reaktionen sätts igång hos alla högre djurarter när en individs överlevnad är i fara, också hos människan. När en antilop jagas av ett lejon på den afrikanska stäppen, eller ett rådjur av en vargflock i våra egna skogar, eller en mus av en katt på vår egen gård, så sätts reaktionen igång hos det jagade djuret, och optimerar dess förmåga att slåss eller fly. Stressreaktionen kan vara hjälpsam också när det gäller intellektuella prestationer, genom att aktiviteten i de delar av hjärnan som hjälper oss med koncentration förhöjs. Distraktioner stängs ute i de mentala bearbetningarna, och prestationsförmågan kan därmed optimeras.
Stunder av stresspåslag följs i normala fall av en deaktivering av stressystemen, läkande processer sätts in, och en återhämtning sker. För låg grad av återhämtning är förknippad med en rad negativa effekter på hälsan. Exempel på sådana är förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar, fetma, depression och utmattningssyndrom. I perioder av för stor belastning och för mycket att göra påverkas livsföringen. Störd sömn, osunda kostvanor, missbruk, utebliven träning och rekreation, etc., bidrar till att den balansen mellan aktivering och deaktivering rubbas, med potentiella negativa följder för fysisk och mental hälsa.
Känslan av trötthet är alltså en signal för att det är dags att vila från det man varit engagerad i, och ger sig till känna efter en kortare eller längre period av ansträngning. Att vara lyhörd för den, och ge sig själv tid och utrymme för återhämtning är A och O för att hålla hälsan över tid. Sömnen är central i detta avseende, eftersom de huvudsakliga reparativa processerna i både hjärna och kropp sker under sömnen, i det sömnstadium som kallas för djupsömn. Forskning visar att det i princip inte går att bli utmattad så länge sömnen fungerar tillfredsställande. Att se till att den fungerar bra är därför mycket viktigt.
Men det är inte bara vila eller sömn som kan tjäna återhämtande. En balans mellan olika slags aktiviteter, som arbete eller studier, socialt umgänge, träning, sömn, natur- och kulturupplevelser, hobbys, engagemang i sin familj, ger kropp och hjärna möjligheter att få den variation och stimulans den behöver för att hållas vid god vigör.
Utmattningssyndrom.
Kortvariga stresspåslag är alltså inte farliga per se, utan en nödvändig och naturlig reaktion som tjänar vår fysiska överlevnad. Kommer stresspåslaget i rätt dos och i rätt sammanhang så hjälper det oss att fokusera och få viktiga uppgifter gjorda.
Utmattningssyndrom är ett ofta långvarigt funktionsnedsättande tillstånd, så det finns stora skäl att försöka undvika det. Upptäckten av tidiga symtom är viktig. Symtomen yttrar sig ofta såväl fysiskt som psykiskt. Exempel på fysiska symtom är huvudvärk och spänd rygg och nacke, muskelproblem och mag-tarm-problem. Exempel på kognitiva symtom är minnesproblem, koncentrationssvårigheter, låg stresstolerans, överkänslighet för ljud, ljus och lukter, ett mer svart-vitt tänkande och tunnelseende. Långvariga påfrestande perioder kan även leda till känslomässiga reaktioner, som förhöjd irritabilitet, oro, ångest, nedstämdhet, trötthet och sömnsvårigheter.
Har du en längre tids sömnproblem, börjar få problem med minnet och/eller att koncentrera dig, och upplever brist på energi, ska du höra av dig till vårdcentralen för att få en bedömning av detta!
Stresshantering
För att må bra kan det krävas insatser på flera olika nivåer. En upplevelse av att det är för mycket kan ha en rad olika orsaker. Det kan röra sig om hur man har det på jobbet, i en relation, i familjen. Det kan vara en svårbemästrad ekonomisk situation som hela tiden gör sig påmind. Arbetslöshet, fysisk sjukdom, eller att helt enkelt ha alldeles för mycket som måste tas ansvar för, kan också leda till en utmattning. Känslor av maktlöshet (upplevelsen av att oberoende av vad jag gör eller hur mycket jag anstränger mig, så kan jag inte påverka vad som händer på det sätt som jag behöver) hänger ofta samman med stressproblematik.
Insatser mot ohälsosam stress kan behövas på olika nivåer. Är det jobbrelaterat är det en fråga för den egna organisationen och företagshälsan i första hand. Andra instanser kan behöva kopplas in för att på ett bra sätt hantera andra källor till stress, t.ex. kommunens skuldsanering, parkonsultationer, utredning av ett barn som kräver oerhört mycket engagemang pga. hur det fungerar, eller hantering av ett missbruk.
På Ekeby Hälsocenter har vi stressgrupper, där man får information om stress, dess orsaker och symtom, och redskap för att hantera ett liv där stress är oundviklig. Man lär sig hur man får balans i livet, hur man hanterar stressande tankar, och vad man kan göra för att hantera sina symtom direkt i stressande situationer. Man får även lära sig att sätta gränser, att säga nej, och att ställa rimliga krav på sig själv. Om detta låter intressant kan du för fram din önskan att delta i en stressgrupp vid ett besök på vårdcentralen.
Det finns också i vissa fall möjligheter att få individuella samtal där stresshantering ligger i fokus.
