9punkt.jpg

Ekeby Hälsocenters 9-punktsprogram för utveckling HT 2016

Ekeby Hälsocenter har snart funnits i fem år. Under den tiden har vårdcentralen varit en av de snabbast växande i hela länet, vi har nu drygt 9500 listade. För att möta den stora efterfrågan har vi även växt i antal medarbetare, nu är vi över 60 personer i Hälsoteamet. Ändå räcker vi inte till. Under perioder har vi för långa köer och väntetider, både i vår drop in och till bokade besök.

Grundproblemet är att efterfrågan på vård är större än utbudet. Resurserna räcker inte till. Landstinget i Uppsala län satsar minst på primärvården i hela Sverige. För varje invånare lägger vårt landsting cirka 3400 kr per år på primärvård. Som jämförelse är snittet i hela landet 4230 kr och i Stockholm ligger det på cirka 4500 kr (siffrorna gäller 2015 och är sammanställda av SKL, Sveriges kommuner och landsting).

Vi drar vårt strå till stacken genom att höja tillgängligheten, bland annat med en generöst tilltagen drop in till sjuksköterska dit patienter med alla typer av behov är välkomna.  Vi har också god tillgång till tider hos läkare, fysioterapeuter, dietist, lab och beteendevetare.

Antal besök hos läkare per listad har hos oss varit väsentligt högre än på de flesta andra vårdcentraler. Under 2015 genomförde vi 1,4 läkarbesök per listad. Som jämförelse hade våra grannvårdcentraler Eriksberg och Aros 1,0 läkarbesök per listad och Flogsta 0,8.

Men ersättningssystemet gynnar inte dem som jobbar hårt för att hinna med många patienter. Varje besök ger oss underskott i ekonomin. För ett läkarbesök får vi 313 kr. Samma besök kostar oss cirka 1000 kr i snitt. Ekvationen ska gå ihop genom att ha många listade som är friska och inte behöver vår hjälp. För varje listad får vi i snitt 1475 kronor per år. De friska ska ge oss resurser att ta hand om de sjuka, är det tänkt. Och det fungerar bra på en vårdcentral som Flogsta med drygt 13000 listade och 0,8 läkarbesök per listad.

Faktorer som bemötande, närhet och medicinskt utbud och kvalitet är givetvis viktiga för val av vårdcentral. Men tillgängligheten är fundamental när man är sjuk och behöver hjälp. Patienter söker sig till den vårdcentral som har högre tillgänglighet än andra vårdcentraler.
Med hög tillgänglighet, i kombination med låg ersättning, blir resultatet brist på tid för patienterna. Moment 22.

Ett sätt att hantera detta skulle kunna vara att minska vår tillgänglighet. Detta recept tillämpas av många vårdcentraler. Men det är inte förenligt med vår idé om att vi finns till för våra patienter.

Vi försöker nu i stället hitta andra vägar. I detta arbete behöver vi våra patienters hjälp. Därför hr vi gått ut med en enkät som alla har kunnat svara på. Vi vill veta hur patienterna ser på saken och behövde deras hjälp att prioritera rätt. 

Detta är ett långsiktigt arbete. Vi kan inte göra allt på en gång, utan måste ta det pö om pö.

Vi är inte heller ensamma om att genomföra förnyelsearbete. Det finns goda exempel och kreativt utvecklingsarbete på många andra vårdcentraler i Sverige, inom vårt eget landsting och på nationell nivå hos SKL.

Här är vårt 9-punktsprogram för att förbättra tillgängligheten och primärvården:

1. Patienter med större behov
Vi behöver ge mer tid för våra patienter med större behov, bland dessa finns de med kroniska sjukdomar som diabetes och astma/KOL. Därför kommer vi att utöka antalet bokade besök. För att klara detta med befintliga resurser kommer vi att behöva minska den tid vi idag lägger på drop in.

2. Drop in
Vi behöver minska köerna till vår drop in till sjuksköterska. Därför kommer vi att korta tiden för drop in-besöken, både i antal timmar per dag och per besök. Med färre timmar drop in kan vi bättre anpassa bemanningen efter efterfrågan. Med kortare drop in-besök fokuseras insatsen mer på det omedelbara behovet, och tid bokas vid behov för uppföljning till lämplig vårdgivare.

3. Psykisk ohälsa
Många av våra patienter lider av psykisk ohälsa. Vi behöver förbättra tillgängligheten för dem. Därför övergår vi till att behandla de flesta enligt FACT som är en beprövad och effektiv metod där man fokuserar på beteendeförändringar. Metoden innebär att besöken blir färre och kortare, och ställer större krav på patientens delaktighet. Parallellt med FACT erbjuder vi traditionella behandlingar inom KBT och IPT för dem som har större behov.

4. Sjukskrivningar
Mycket av vår tid går åt till att hjälpa patienter som har behov av sjukskrivning. Sjukskrivningarna innebär också enorma kostnader för samhället. Vår rehabiliteringskoordinator ska utarbeta ett mer strukturerat arbete för att minska sjukskrivningarna tillsammans med några av våra läkare och beteendevetare, med stöd från landstinget.

5. Förebyggande arbete
För att förbättra hälsan och minska behovet och kostnaderna för sjukvård måste vi bli bättre på att arbeta med förebyggande insatser. Detta har varit en profilfråga för oss sedan starten. Vi kommer att öka våra insatser för att våra patienter ska få stöd med att förbättra sina levnadsvanor, som mer fysisk aktivitet och hälsosammare kost.

6. Patienternas olikheter
Bland våra patienter finns de som klarar mycket själva, de är pålästa och mer aktiva kring sin hälsa. Andra behöver mer stöd och hjälp. Vissa är mer oroligt lagda och besöker oss oftare än andra som väntar tills symptomen blir mer uppenbara. Vi vill bli bättre på att anpassa oss efter dessa olikheter så att våra insatser blir mer individanpassade. Därför deltar vi i ett utvecklingsarbete under ledning av SKL som kallar sig ”Flippen i primärvården”. Läs mer HÄR.

7. Medicinsk kvalitet
För att kunna förbättra vårt medicinska arbete behöver vi kunna mäta och analysera våra insatser. Vi behöver till exempel kunna följa alla våra patienter med diabetes för att identifiera vad vi gjort för dem och vad som behöver bli bättre. Som det är idag har vi mycket små möjligheter att få ut data från landstingets journalsystem, trots att vi själva lagt in dessa data. Landstinget har under flera år arbetat med att ge oss tillgång till dessa data, men har fortfarande ingen färdig teknisk lösning för detta. Vi försöker få landstinget att skynda på detta arbete.

8. E-hälsa (hälsolösningar online)
Samhället effektiviseras med hjälp av moderna it-lösningar överallt. Här ligger sjukvården efter. Men utvecklingsarbete pågår på många ställen, även i vårt landsting. Smarta it-lösningar frigör resurser som kan användas till att träffa patienter. Till exempel möjlighet för patienten att kommunicera med vårdgivare över internet, att ankomstregistrera sig digitalt och att förbereda besöket genom att själv skriva ner sina symptom. Våra möjligheter att själva införa dessa lösningar är begränsade eftersom vi sitter ihop med landstingets datasystem. Därför försöker vi påverka landstinget för att skynda på denna nödvändiga utveckling.

9. Arbetsmiljö
Att arbeta inom vården innebär ett stort ansvar för patienternas liv och hälsa. Att dessutom erbjuda god tillgänglighet med korta väntetider i en miljö med begränsade resurser innebär en stor utmaning för våra medarbetare. Vi tror att en prestigelös och ohierarkisk organisation är grunden för en god arbetsmiljö. Men vi behöver skapa mer utrymme för erfarenhetsutbyte, samarbete och kompetensutveckling. Vi genomför därför flera förändringar i vår organisation.